Vad man riskerar att drabbas av beror till stor del på i vilken del av världen man studerar, hur man bor under utlandsvistelsen och vad man gör på resan utöver att studera.

Här tar vi upp ett antal viktiga hälsorisker, men för studier i länder utanför Europa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland bör man även söka individuell medicinsk rådgivning från sjukvården, till exempel på en resevaccinationsmottagning.

Generella råd

Långt fler resenärer dör av trafikolyckor än av infektionssjukdomar. Att läsa på om trafiksituationen på resmålet är en god ide, till exempel kan det vara vänstertrafik i landet man besöker. Är trafiksituationen olik den i Sverige bör man tänka sig noga för innan man själv kör bil. Kombinera inte alkohol med bilkörning och använd säkerhetsbälten där det finns. Som förare av moped eller motorcykel är man än mer utsatt, speciellt som det inte finns hjälmar på alla uthyrningsställen.

Brottsligheten på resmålet kan skilja sig mycket åt från vad man är van vid hemifrån. Det är viktigt att tänka på att man som besökare kan sticka ut i gatubilden till exempel genom sin hudfärg eller klädval. I en del områden bör man inte gå ut själv, särskilt inte på kvällar och nätter. Information om områden man bör undvika kan man få från turistinformation såsom guideböcker, från partneruniversitetet samt från studenter som studerat på samma ort tidigare.

Enkätundersökningar på turister och studenter som studerar utomlands visar att fler träffar en ny sexualpartner när man är utomlands jämfört med när man är hemma. Varannan resenär använder inte kondom vid dessa nya möten. Det är även vanligt att man ökar sin alkoholkonsumtion när man är utomlands. Högre alkoholkonsumtion på resan leder bland annat till en större risk att bli bestulen.

För resor till Europa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland skiljer sig hälsosituationen inte mycket åt från situationen i Sverige. Har man följt barnvaccinationsprogrammet under uppväxten och för vårdstudenter fått de vaccinationer som rekommenderas under utbildningen behöver man som regel inte ta några specifika vaccinationer innan resan.

Undantaget är för resor till en del länder i Östeuropa och på Balkan för vilket man kan behöva vaccination mot hepatit A (gulsot som smittar via mat och dryck). Vid vistelse ute i naturen på sommarhalvåret i en del länder i Östeuropa, på Balkan samt i Schweiz och Österrike kan vaccination mot TBE (fästingburen hjärninflammation) vara aktuell.

Utlandsstudier utanför Europa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland

Som tidigare nämnts bör man för resor till länder i Asien, Afrika och Sydamerika söka individuell rådgivning på till exempel en resevaccinationsmottagning.  Det finns ett antal vaccinationer som kan vara aktuella. Vanligtvis räcker det om man bokar tid cirka 6-8 veckor innan den planerade resan.

Den infektionssjukdom som är viktigast att förebygga på resa till tropiska länder är malaria. Malaria sprids via myggbett och kan bli livshotande om den inte behandlas i tid. Risken för malaria varierar mycket beroende på vilket land man reser till, vid vilken tid på året man reser samt i vilken del av landet man vistas. Malaria förebyggs med läkemedelsbehandling och genom att skydda sig mot myggbett till exempel genom att sova under myggnät. Blir man ordinerad malariaprofylax är det viktigt att ta alla tabletter som ordinerat under vistelsen och efter hemkomst. Glömska är en vanlig orsak till att resenärer ej tar alla ordinerade doser av malariaprofylax. Att tänka ut ett system för att påminna sig själv att ta sin malariatablett är en god ide. Man är inte helt skyddad från malaria även om man sköter sin medicinering korrekt men risken att bli sjuk minskar betydligt.   

Det finns förutom malaria ett antal andra sjukdomar i tropiska länder som smittar via myggbett.  Det är därför bra att skydda sig mot myggbett även om man inte reser till ett malariaområde. Vanligast är denguefeber, en virussjukdom som finns i stora delar av Sydamerika, Afrika och Asien. Första gången man smittas orsakar det en sjukdom som påminner om influensa ibland med hudutslag. Har man inte haft sjukdomen förut läker den oftast ut utan att man blir svårare sjuk men om man smittas igen riskerar man att bli svårare sjuk.
Resediarré är den vanligaste sjukdomen som drabbar resenärer till tropiska länder. I genomsnitt drabbas var tredje resenär. Följsamhet till hygienråd har inte visat sig ha någon skyddande effekt, troligtvis till stor del för att hygienen på många restauranger på resmålet är undermålig. Ändå är en del råd viktiga att nämna. Det inkluderar att undvika frukt och grönsaker som är dåligt sköljda eller sköljda i vatten av tveksam kvalitet, otillräckligt uppvärmd mat och mat som stått framme en längre tid till exempel i bufféer. Buteljerat vatten istället för kranvatten är ofta en god idé för att minska risken för resediarré.

Studier på resenärer och på studenter som studerar utomlands har visat att utlandsresa är en riskfaktor för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier i tarmfloran. Ett sätt att minska denna risk är att undvika icke nödvändig antibiotikabehandling under resan till exempel för lindrigare turistdiarré eller för luftvägsinfektioner som orsakas av virus.

Martin Angelin, läkare Infektionskliniken, Norrlands Universitetssjukhus i samråd med Studenthälsan i Stockholm

2017-01-01

 

 

Psykologiska rön vad gäller utlandsstudier

Om man som utbytesstudent reser ut för en lite längre period, kan man i princip tala om att man går igenom tre stadier eller faser: 1) Smekmånadsfasen 2) Kulturkrocksfasen 3) Kulturella anpassningsfasen.

Den första tiden utmärks ofta av att det är en spännande och fantastisk tid. Många av oss är ändå oförberedda på de kulturella skillnader vi stöter på. Efter en tid i det nya landet kan man lätt känna en psykologisk desorientering. Det kan till exempel yttra sig som oro eller nedstämdhet. Denna fas kallas även ”Kulturchocksfasen”. Ibland är den mild, men även när denna fas kan kännas starkt så är den ändå viktig för att vistelsen som helhet ska bli lyckad.

Gradvis övergår den förväntansfyllda första tiden till att bli alltmer vardag. När sedan de vardagliga rutinerna etablerats kommer också känslan av att vara mer tillfreds i sitt nya hem att infinna sig.

Inför hemresan kommer samma upp- och nergångar tillbaka som man upplevde inför utresan. Det tar tid att anpassa sig till att komma hem igen, precis som det tog tid att anpassa sig till det nya landet. När man väl återupprättat sina dagliga rutiner och är tillbaka i sina gamla aktiviteter - och troligtvis några nya - så kommer livet att normaliseras igen. Ibland kan det kännas skönt att prata med någon om det man varit med om, och då kan du som student alltid kontakta Studenthälsan.