Depression
Vad menar man egentligen när man talar om depresson? Uttrycket används i flera olika sammanhang, ofta också i vardagligt tal. När är det frågan om en verklig depression? Varför blir man deprimerad? Finns det hjälp att få?
Vi säger ofta att vi känner oss ”deppiga” när vi egentligen är ledsna över något som hänt. På samma sätt säger vi kanske att vi är ”nere”, t ex när ledsenheten varar längre än vi tycker att den borde.
Alla människor upplever humörväxlingar. För en del av oss förändras humöret ofta, medan andra har ett mer stabilt stämningsläge. Att bli ledsen när det händer något tråkigt är förstås en naturlig reaktion. Det är också naturligt att känna sig nedstämd en period efter att något sorgligt inträffat, t ex när ett förhållande tagit slut. Lika naturligt är det att känna sig besviken över att man inte lyckats så bra med en uppgift som man hade önskat. Vanligen försvinner nedstämdheten över tiden.
Vi säger också ofta att vi är ”deprimerade” när vi sörjer någon eller något som haft stor betydelse för oss. I viss mån gör vi rätt när vi använder dessa uttryck, eftersom depressionen påminner om ledsenheten/sorgen till sin art. Många av de känslor vi hyser när vi är ledsna eller sörjer liknar depressionen. Ledsenhet och sorg är dock naturliga processer, som bidrar till en psykisk läkningsprocess. Detsamma kan inte lika enkelt sägas om depressionen.
Vad är depression?
Människor i alla åldrar, med olika bakgrund, kan bli deprimerade. Depression är också ett av de vanligare skälen till att människor söker psykologisk eller psykiatrisk hjälp.
Skillnaden mellan att känna sig nere och att vara deprimerad är framför allt en fråga om grad och varaktighet.
Varje depression har både generella drag, som delas av många, och en individuell särprägel. Tillståndet kan förstås inte frikopplas vare sig från den person som har depressionen eller från dennes individuella livshistoria.
Allmänt kan man dock säga att depressionen kännetecknas av långvarig nedstämdhet, försämring av självkänslan, minskat intresse för omgivningen, minskad arbets- eller studieförmåga, känslor av skuld och självdestruktiva tankar. Ofta har man en känsla av att inte längre klara av sin vardag, kanske för att allt upplevs som meningslöst eller för att man känner sig helt misslyckad.
Flera av dessa symtom hemsöker periodvis oss alla. När man talar om depression på det här allmän beskrivande sättet kan det vara lätt att känna igen några av de symtom som beskrivs. Generellt kan man dock säga att man vid en depression erfar flera symtom under en längre tid på ett sådant sätt att det vardagliga fungerandet påverkas.
Varför blir man deprimerad?
Depression hänger ofta samman med händelser eller omständigheter som upplevts som djupt bekymmersamma eller oroande. Vanligen har dessa omständigheter tett sig omöjliga att ändra. Det kan också ha funnits en känsla av maktlöshet eller hopplöshet.
Människor kan också bli deprimerade utan någon synbar orsak. Ett exempel är när förluster tidigare i livet gör sig påminda långt senare. Andra gånger verkar depressionen ha satts igång av kemiska/hormonella förändringar.
Hur kommer man ur en depression?
När man är deprimerad är det ofta svårt att söka hjälp, eftersom man saknar kraft och initiativ att göra någonting åt sin situation. Då kan det vara bra att veta att det finns mycket kunskap om depressioner. Det finns också flera olika behandlingsmetoder - medicinska och/eller psykoterapeutiska - som visat sig verksamma. Det finns bot mot depressioner.
Det är ofta svårt att hjälpa sig själv till ett bättre mående när nedstämdheten hållit i sig en längre tid, eller om förmågan att fungera som vanligt påverkats. Det kan då vara dags att börja fundera på att söka hjälp utifrån.
Redaktör: Karin Axelsson
Källa: Studenthälsan i Stockholm
Uppdaterad: 2008-01-18